Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2011

Min stackars cykel! Inte nog med att nån idiot punkterade den för en vecka sedan, den jäveln skevade till hjulet också! Punkteringen lagades av Stellas hyggliga kompis, men skevningen, som upptäcktes först när däcket pumpats upp och jag provcyklade på den gör att jag inte vågar använda min gamla trotjänare i alla fall. Känner mig både besviken och sur över att ha blivit drabbad -när jag för en gångs skull låst in den i en trygg källare som bara ett fåtal människor har nyckel till -då jävlar blir den antastad!

Stella och jag har tänkt ut allehanda elaka straff för idioten som roat sig med att förstöra fattiga studenters cyklar, och innan hjulfelet upptäcktes var vi nöjda med följande förhoppning: att det är en tjej som gjort det och därmed kan utsättas för evig mensvärk samt förbannelsen att för resten av sitt liv endast bära fula plagg i dålig polyester.
Nu struntar jag helt i skadegörarens kön och har helt enkelt beslutat mig för att anse den jäveln förtjäna evig hälsporre! Eller i alla fall i ett år…

Men ikväll ska vi glömma allt vad förstörda cyklar heter, för det är löningslördag och jag ska tillsammans med Stella gå ut och roa mig på krogen för första gången på mycket länge. Har inte för avsikt att dricka en massa, ska ju jobba i morrn, och dessutom är jag för snål för att köpa dyr alkohol vid en bardisk. Dessutom är det bara roligt att se bartendern leka loss när han/hon blandar alkoholfria drinkar. Ser dock verkligen fram emot att sminka och klä upp mig och sedan gå ut och bara ha roligt.

Den här kvällen blir ett bra avslut på de tre fantastiska veckor jag haft som Stellas inneboende på den lila soffan. Fattar inte riktigt hur 21 dagar bara kunde försvinna utan vidare, men det är ju ett tecken på att det fungerat bra, så jag klagar inte. Tvärtom har det varit riktigt kul att hänga med någon som är på samma våglängd som jag själv vad gäller humor och estetik. Fast veckan som kommer ska också bli riktigt bra : Zombiestadie på måndag, opera på tisdag och sömnad av beställningsskjorta övrig tid. Blir bra det!

Annonser

Read Full Post »

Igår fick jag en alldeles fantastisk gåva från min kära vän Kristin. Hon hade tidigare ringt mig under en marknad hon arbetade på och berättat om ett smycke hon sett som passade mig, men som hon dessvärre inte hade råd att köpa; men jag skulle i alla fall veta om att hon hittat det. Igår upptäckte jag att hon köpt det i alla fall -ett ursött örhänge (av cernitlera, tror jag) i form av en liten drakunge som med alla fyra små ben håller om en lila sten.

Dödligt söt!

Från att nästan ha slutat variera bärandet av smycken totalt har jag blivit totalt kär i världens gulligaste drakunge som härmed kommer pryda ett av mina öron i stort sett varje dag framöver. Iofs är det en smula tungt, så funderar på att göra om det till ett halshänge. Jaja, det löser sig. Det viktiga är att gåvan är superfin och passar mig som handen i handsken (eller kanske snarare som hänget i örat). Och Kristin har nog rätt i att lila är min färg minst lika mycket som röd (som accent till svart, alltså). Bara att konstatera -jag har världens bästa vänner!

Och mitt i min enorma glädje över mitt nya örhänge så hittade jag en ring jag verkligen, verkligen, verkligen skulle vilja ha (perfekt för mig, som inte burit ring på flera år, och mycket länge ansett dessa attiraljer vara ytterst obekväma). Jag menar -vem vill inte ha en sån här?

Och vill du beställa ett exemplar (till dig själv eller rentav till mig), så är hemsidan: http://www.kinektdesign.com/

Read Full Post »

Inte nog med att vännen jag bor hos fick punktering på sin cykel för några dagar sedan, idag fick min och fem andra cyklar också punktering på sina bakdäck. Det är alltså en jävel till gärningsman (eller -kvinna) som tycks ha det som sin hobby att utöva skadegörelse. Bör nämnas att cyklarna stått parkerade inomhus. Sur som sjutton tog jag en promenad i kvällssolen, som visade sig välbehövlig för både kropp och själ. På vägen hem fick jag syn på en regnbåge, och kvällen blev genast bättre.

Väl tillbaks i lägenheten värmde Stella och jag våfflorna jag fått med från kära mor; det vispades grädde, togs fram glass och blandades islatte. Kvällens höjdpunkt hittills får nog anses vara den lyckade färgningen av håret, som nu ser ut ungefär som det gjorde för sex år sedan, med en härligt blond slinga i luggen. Nu känns livet ganska bra igen, trots att cykeln är trasig. Är glad att jag har gångavstånd till jobbet.

Hur som haver, här är den egentliga anledningen till dagens inlägg: en alldeles fantastisk modevisning från Brasilien, med inslag av både det fantastiska materialet latex och roliga knutformationer. Och inte nog med detta: kläderna är ju alldeles fantastiskt snygga. Vem som helst får mer än gärna skänka mig klänningen som träder in efter 10 minuter och 58 sekunder. Lovar!

Read Full Post »

Det som skett i Utöya och Oslo, med över 90 personer döda är en fruktansvärd tragedi! Som om det skulle behöva påpekas; så många människor som fått sätta livet till på grund av en galen människas extrimistiska tankesätt. Jag blir så himla ledsen, och dessutom lite mörkrädd.

Som så många andra har jag haft tankarna att såna där saker inte riktigt kan hända i vårt trygga Norden. Här diskuterar vi saker och ting; här respekterar vi varandra. Självklart vet jag ju att sanningen är annorlunda, våldtäkter och mord läser man om i tidningarna nästan varje dag men… -bomber och massmord?!

Jag tänker på offren och på offrens anhöriga. Jag tänker på mina norska vänner och släktingar och jag undrar: Hur är det möjligt?

De stackars anhöriga har nog egentligen ingen nytta av att jag sitter här i Sverige och sörjer, men jag tror ändå att det är viktigt att våga visa sin medkänsla. På facebook har tusen och åter tusen människor skrivit om sin empati, gått med i grupper för att hedra offren och fotograferat sina tända ljus. Verkningslöst? Jag tror inte det.

Ordspråket säger vist att ”I nöden prövas vännen”, och när något så tragiskt som detta massmord hänt har folket runtomkring ställt sig sida vid sida för att sörja tillsammans med de drabbade familjerna.  Medmänskligheten har en tendens att glömma alla gränser när fruktansvärda tragedier inträffar. På ett sätt kan det ju tyckas synd att det ska krävas något så drastiskt för att vi ska visa att omtanke, men samtidigt är det kanske inte förrän vid extrema tillfällen som denna omtanke behövs? Överallt jag tittar så ser jag folk som på något sätt visar sin empati för Norge; norska flaggan, tända ljus och vackra ord. Vi tänker på er. Vi sörjer med er.

Idag har min kollega och jag valt att sommaren ljus till trots ha tända ljus på receptionsdisken. En liten, nästintill osynlig, gest för demokrati och medmänsklighet; i mitt huvud spelar Mikael Wiehe ”Sång till modet”.

Det kanske verkar meningslöst, men jag gör det ändå.

Read Full Post »

Monogram

Sakta men säkert, bit för bit, moment för moment blir skjortorna alltmer klara. Fördelen med att bo inneboende i ett hem utan symaskin är att jag kan slappna av från tankar om andra projekt som måste bli klara. Istället har varje kväll ägnats åt nålbindning och broderi. Två monogram i korsstygn (halvblekt linnetråd 35/2 över helblekt linnetyg vävt i tuskaft); som synes tillhör ena skjortan en kvinna (min mor) och den andra skjortan en man (min far).

För den som inte är bevandrad i det traditionella sättet att märka textilier kan jag berätta att principen är mycket enkel. Ett monogram består av tre bokstäver (plus eventuella utsmyckningar).

Första bokstaven står för första bokstaven i namnet på plaggets ägare

Andra bokstaven står för första bokstaven i namnet på ägarens far

Tredje bokstaven talar om ägarens/ägarinnans kön

Exempel: JKD = Johanna Kåres Dotter eller MDS = Martin Daniels Son. Hur enkelt som helst, eller hur!

Monogrammet på mors skjorta - L E D

Monogrammet på fars skjorta - K S S

Bokstävernas utseende är hämtade från en märkbok från 1890-talet (exakt vilken har jag ingen aning om, fick ett kopierat papper mitt första år på Sätergläntan). Figurerna på sidorna knåpade jag ihop själv, starkt influerad av mönstret från ett brickvävt band. I allt kladdande och mönsterfunderande kom jag än en gång fram till att rutigt papper är en riktigt trevlig uppfinning och det är något samtliga kreativa människor borde ha i sin ägo.

Read Full Post »

Det finns människor som missat denna fantastiska händelse, så trots att det gått ett par veckor sedan nyheten publicerades tänker även jag som sann och äkta bloggare (*harkel*)  skriva om den. Sd har gjort det igen!

När hemslöjdsföreningen demonstrerade för mångfald och kulturer som går hand i hand passade Sverigedemokraterna på att i närheten demonstrera för det motsatta (så fort jag tänker på detta märkliga parti kommer jag osökt att tänka på en viss låt av Euskefeurat som handlar om att bevara den svenska nationen).

Som vanligt numera ser man var och varannan sd-anhängare iklädd folkdräkt (eller i alla fall något som med lite fantasi skulle kunna liknas vid det). Vid denna demonstration intervjuades en man som var mycket stolt över sin dräkt. Dessvärre hade han missat den där lilla detaljen att skaffa dräktdelar i sin egen storlek. Byxorna han bar är gjorda för att sitta tajt om benen -inte fladdra som ett par påsbyxor tillhörande Gustav Vasa.

Klicka på bilden för att komma till artikeln i NWT (det är också därifrån fotot är hämtat)

Men som om det inte var nog med att plagget är ca 10 storlekar för stora-han har lyckats med en fantastiska bravuren att sätta på sig byxorna bak och fram!

Jag må anse mig själv vara dräktanarkist, men om man nu ska påstå att man bär en speciell dräkt från en speciell plats så kan man väl ändå anstränga sig lite för att få det rätt? Bara lite. Eftersom man nu påstår sig värna om det svenska arvet. På tal om det kan jag ju passa på att meddela att sämskskinnsgarvningen (de gula byxorna som numera ofta är gjorda i ylletyg var från början sydda i sämskskinn)  blev tillsammans med knäbyxan på modet i Sverige efter att man tittat på franska uniformer. De finaste tygerna i de svenska dräkterna var importerade; ofta från England, men även dyrbarheter från Kina kunde emellanåt införskaffas även av bönderna (användes till exempelvis bindmössor).

Att hämta inspiration från andra kulturer har alltid använts för att berika sig själv och sin omgivning -så varför har folk blivit så rädda för det nu?

Read Full Post »

När någon fyller fyra år, så finns det få saker som är bättre än servera denne tonfisk. Trine firades med en hel burk tonfisk och var till synes mycket nöjd. Som vanligt blev det mycket gosande och springande ut och in (om en dörr öppnas måste man ju bara passera igenom), spatserande på tak och utforskande av all min packning.

När Trine inte fyller år hjälper hon mer än gärna till i mitt arbete.

Trine vaktar tyg

Trine pressar tyg

Och när man mot all förmodan är mindre nöjd än vanligt och försöker be Trine göra något annorlunda….

Tror Trine vill ha cheezburger...

Och nu ser jag fram emot många fler samarbeten med en av världens mest hjälpsamma fyrfotingar…

Read Full Post »

Older Posts »