Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2012

…och det gör inte tryckknappar av god kvalitet heller!

Idag har jag gjort ett sånt där lyckofynd som kommer göra mig glad att titta på under lång tid framöver. En karta med tryckknappar från 50-talet; i så bra skick att jag först trodde att det var nyproduktion i gammal stil. Men ibland har man en sån där osedvanlig tur att snubbla över äkta vara!

Inte nog med att jag fyndade sista  kartan som fanns till försäljning -då det var just sista kartan jag köpte fick jag originalkartongen med på köpet också. Ibland har man tur, och det enda som nu återstår är frågan vad jag ska göra med dem. Förvisso kan man alltid hitta användning för de olika material och verktyg man fyndar, men i ärlighetens namn måste jag ju erkänna att det är tre år sedan jag använde tryckknappar senast…

Annonser

Read Full Post »

Om jag hade en favoritdag i veckan skulle det just nu vara måndag. När man jobbar tisdag-lördag varje vecka och söndagen mest går åt till att försöka hämta krafter är måndagen den dag jag innehar både ork och ledighet samtidigt. Dessutom är alla affärer öppna så jag har hela dagen på mig att gå ärenden i egen takt och njuta av livet på vägen.

Den bästa måndagstraditionen jag någonsin haft är den jag just nu praktiserar -att sitta på ett café med block och penna och teckna av människor. Mitt sällskap är en latte och något tilltugg, och så låter jag handen arbeta litegrann. Jag måste erkänna att jag har mycket dålig diciplin på mitt tecknande numera, så måndagsfikan är min räddning för att inte tappa det helt.

Jag sitter där i ett hörn med min grafitpenna och försöker diskret fånga mina ovetande modeller; ett par minuter har jag på mig, sedan har de bytt position eller kanske rest sig och gått. Det blir snabba skisser, knappt mer än förstudier, men dessa är så ofantligt roliga att göra! Jag tycker inte att människor i rörelse behöver vara så himla detaljerade -det viktiga är att våga försöka avbilda deras uttryck. Tillåta att det inte kommer bli perfekt och bara låta pennan gå, testa tekniker och…. göra! Bara göra.

Read Full Post »

Förberedelse är en bra grej -den som kom på det borde fått nobelpris. På sätt och vis var jag idag förberedd på mycket -jag hade tränat frisyr i ett par veckors tid (har aldrig hänt förut!), funderat över klädsel, smink och till och med fattat en massa beslut i ämnet. Vadan allt detta? Jo, ikväll var det äntligen dags för mig att för första gången att gå på burlesk klubb. På Nalen i Stockholm bjöd Fraulein Frauke in till festen Victorian Cirkus!

Knappt två timmar innan avfärd insåg jag att den korsett jag skulle bära var alldeles för stor, och fick paniksy in den på fyra ställen. Som om det inte var nog med förberedelser och ändringar att ordna med redan. Men som man brukar säga: verkligheten kommer emellan.

Hårnålar, spray, smink och fransar, fransar fransar senare var jag klar. In mot stan och partaj!

Ett antal timmar senare sitter jag i soffan igen; tänker på de vackra salongerna, alla snygga människor, de excellenta showerna… Jag frågar mig själv varför jag aldrig besökt en burleskklubb tidigare -det måste ju vara världens bästa underhållning!

Fröken Frauke kommer jag besöka fler gånger, och gissa om det har börjat gro idéer till roliga outfits nu…

Read Full Post »

Snälla, rara midjan. Skulle du vilja vara så vänlig och inte ändra ditt mått så väldans mycket på kort tid. Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna allt extra arbete jag tvingas lägga ned, men tyvärr är följande text nedan faktum:

  • Jag skulle sy en ny kjol. Kontrollmätte dig, kära midja, det första jag gjorde och anpassade kjolens omkrets efter dig så att kjolen skulle sitta riktigt bra.
  • Under arbetets gång provade jag kjolen flera gånger; allt stämde och jag arbetade vidare. Linning syddes på, och jag kontrollprovade. Blixtlåset nålades i och jag provade -allt satt som det skulle. Jag sydde fast blixtlåset och provade -allt satt som det skulle. Därmed slog jag knapphål, sydde detta och sydde även fast den klädda knappen; kjolen var klar!
  • Provade min nya kjol -den satt alldeles för löst. Tänkte att det nog berodde på att jag satt fast knappen fel och flyttade denna en cm. Kjolen satt för löst.
  • Kvällen därpå: Sprättade samt sydde om blixtlåset, flyttade knappen och lyckades därmed minska omkretsen med ytterligare en cm. Kjolen satt fortfarande för löst.
  • Kvällen därpå: Sprättade både linning och blixtlås, tog bort ytterligare två och en halv cm (hellre lite för tight än tvärtom!), sydde om linningen, blixtlåset och flyttade (ännu en gång) knappen. Kjolen sitter fortfarande för löst.

Nu, snälla rara midja skulle jag vilja be dig, utan att egentligen klaga, för om ditt mått helt sonika minskat med flera cm är jag den sista att bli missnöjd, men ändå skulle jag vilja att du stillar dig en aning. Jag skulle så gärna vilja kunna gå omkring i min nya fina sidenkjol utan att hela tiden behöva dra upp den till din nivå hela dagen och sedan sprätta och sy in den på kvällen -den må vara designad på en höft, men den ska inte vila där.

Kan vi inte helt enkelt komma överens om att jag syr in kjolen ytterligare en gång och du stannar upp i din förändring. Och avslutningsvis skulle jag, om det inte är för mycket begärt, även vilja be dig att låta bli att bli större igen.

Tack på förhand

//Din trogna ägare och påkläderska

Read Full Post »

Jag brukar tänka att det bästa med att bli klar med ett projekt är att det äntligen blir tid att påbörja nästa. När jag har väntande projekt som jag på det stora hela vet hur de ska bli är känslan ännu bättre, och jag brukar normalt knappt hinna städa undan de gamla bevisen  innan det är dags att strö ut nya. Så var det den här gången -både korsetten och kjolen blev klara ungefär samtidigt, och jag drog genast fram verktygen för att konstruera en väst. Tyget har legat och väntat på rätt tillfälle i två år, och nu är det äntligen dags att sätta saxen i det.

Men så kom den där lilla motgången, och den kom på ett sätt den sällan dyker upp: jag fick designkramp! En hel kväll satt jag och ritade, konstruerade, suddade, ändrade, fyllde i, suddade, ändrade igen… Det var som att det fanns över tio olika idéer i huvudet som alla ville ut samtidigt och som definitivt vägrade samsas med varandra. Fyra timmars kladd senare var jag tillbaks på ruta… ja knappt ens ett kändes det som. Jag hade arbetat hela kvällen och hade inte ens en vettig skiss att presentera för mig själv.

Kvällen därpå ignorerade jag allt vad mönsterkonstruktion heter och satte mig med enbart teckningsblock och penna i soffan. Några få skisser senare var grundidén klar. Självfallet var huvudet fullt av bannor -tre års övning i skolan borde ha lärt mig att alltid, alltid, alltid börja med skissarbete. Det räcker inte med en idé (hur klar den än är), idén måste på något sätt tecknas ned annars blir det inget bra.

Lite lagom slutkörd efter jobbet och alldeles för lite dagsljus får man väl se hur lång tid det här projektet kommer kräva, men sakta men säkert ser jag fram emot ett välkommet tillskott i garderoben.

Read Full Post »

De sista små detaljerna på två projekt är avklarade, och plaggen får nu äntligen bo tillsammans med de andra plaggen i min garderob.

Sidenkjolen fick sitt knapphål och knappen klädd i samma kvalitet som yttertyget. I skrivande stund använder jag kjolen för första gången, en underbar känsla!

Det smått hemlighetsfulla projektet i det sista kostymyllet är min prototyp av vardagskorsett. Färdig korsett med stabilt foder, stål, planchett och snörning som sig bör och självfallet fullt funktionsduglig, men om man ska hårddra det hela så är den här korsetten inte mycket mer än en mycket avancerad provlapp -ett test för att kontrollera hur väl mönsterkonstruktionen faktiskt passar. På det stora hela är den mycket välsittande, och eftersom den bara tar in midjan 4 cm är den bekväm att bära. Ett par justeringar behöver dock göras, och självfallet måste mönstret omarbetas till mer åtstramande modeller, utvecklas till half- och overbustmodeller…. Det finns en hel del att jobba med när jag vill, orkar och hinner. Jag som älskar mönsterkonstruktion…

Att fotografera sig själv är alltid en utmaning, och den numera klassiska bilden tagen med mobilkamera mot en spegel är inte riktigt min grej. Så det blev lådor staplade på varandra och självutlösaren på kameran istället, och det blev ett i alla fall dugligt resultat, även om det alltid är att föredra en riktig fotograf -då kan man kanske få med ansiktet också. Men det blir nån annan gång!

Read Full Post »

En lång process är i sitt slutskede. De första stegen påbörjades redan i september, och sakta bit för bit har arbetet gått framåt emellan mer högprioriterade arbeten.

Men nu, efter två månader av mönsterkonstruktion, toilesömnad, tillskärning, sömnad, kapning, filning, mer sömnad, sprättning, ännu mera sömnad, öljettslagning, knappklädning, knappapplicering osv, osv. är det så bara ett litet moment kvar: att applicera det band som kommer utgöra hällorna att fästa knapparna i. Exakt hur det kommer sitta är ännu en smula oklart, men det ska bli klart ikväll, för i morgon är det jungfrufärd på jobbet (har man lovat kollegan så har man).

Bild på färdiga kreationen kommer naturligtvis att publiceras både på facebooksidan och här på bloggen, men fram till dess får ni nöja er med denna detalj:

Read Full Post »

Older Posts »