Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2014

En podd om slöjds senaste avsnitt pratade Karin och Sara om idiotprojekt. Jag kände mig inte aaaaaalls träffad! Nej då. Verkligen inte. Hmpf!   Eller……?   Just nu sitter jag här, mitt i torsdagsnatten och har lite svårt att förstå att Vita draken äntligen är färdig. På riktigt! Det är ett arbete som påbörjades i april i våras och som pågått lite till och från sådär mellan beställningsjobb och akuta projekt. Bitvis har jag aningen elakt delgett små förhandsvisningar utan att riktigt avslöja vad det är för något jag hållit på med. Men nu är den klar, och här är resultatet: Väskan ”Vita Draken” IMG_8341   Eftersom det är ett så omfattande arbete jag lagt ned tänker jag här gå igenom vad det är för moment som genomförts för att nå slutresultatet. 1

Jag började med att designa ett drakmönster. Min tanke var att arbeta med vitt på vitt, fast lite annorlunda än jag gjort tidigare.

IMG_3586

Provbroderier gjordes för att testa om mina idéer skulle fungera i praktiken (proverna gjordes en kväll på vikingarestaurangen Aifur, och aldrig har jag fått så mycket glad och uppmuntrande respons om en provlapp som den gången. Greps av en impuls att alltid jobba med provlappar där, men i ärlighetens namn har de flesta likväl gjorts hemma i verkstan).

IMG_3728

Broderiet utfördes, med vitt silke på vit yllebotten. Det färdiga broderiet har visats upp tidigare och fått mycket god respons. Bland annat röstades det fram till stark vinnare (över 19% av rösterna) i sysidans broderitävling under höstsommaren.

IMG_3802

Vegetabilgarvat inköptes och fettades noga in (okej, jag erkänner: bäckedalingen inom mig skäms å det grövsta! Men med halvtaskiga handleder, ständig tidsbrist och dessutom boendes i en etta så är inte förutsättningarna de bästa för att garva något större än kanin hemma, och nog för att ninisar ger sega skinn, men det finns gränser för vad jag utsätter dem för påfrestningar för). Bitar skars ut och det blev dags att försöka komma ihåg de gamla skinnsömnadskunskaperna jag fått under mina utbildningar på Bäckedals folkhögskola. Att jag var ringrostig syns i de första sömmarna, men det är en del av charmen med väskan. Så går det när man ovan bestämmer sig för att kombinera ett tunnare med ett tjockare skinn och dessutom ha en vikt passpoal däremellan.

IMG_6483

På ryggbiten tillkom utöver de fyra skinnlagren dessutom ett lager tyg.

IMG_6524

Väskan är vändsydd, och utsidan ser vid en närmare koll ut såhär. Passpoalerna (om än ojämna) hjälper till att stärka sömmarna samt gör väskan mer vattenavstötande.

IMG_6904

Dags att börja kanta väsklocket. Detta gjordes med en speciell flätningsteknik som jag utförde med läderremmar som jag klippte ut på frihand. Tittar man närmare ser man därför att kanterna är aningen ojämna i grovleken, eftersom varje rem blev aningen ojämn samt att vissa skiljer sig en smula i tjocklek (det blev måååååånga remmar innan arbetet var färdigt).

IMG_8028

Dags för axelrem! Även här ville jag blanda vit ull och vitt silke, så därför brickvävde jag ett band med längsgående ränder. Det är alltså varpen som utgör mönstret, och väven hade 30 brickor.

IMG_8029

Detaljbild av brickväven.

IMG_8348

För att ge axelbandet stadga flätade jag fast brickväven mot dubbla lager tunt läder. Som synes använde jag samma remflätning som runt väsklocket.

IMG_8344

Som en förstärkning gjorde jag samma kantflätning runt hela väsköppningen. Här syns även den lilla vikningen som finns på var sida för att hålla ihop öppningen så att det inte blir glipor på sidorna. Det grövre lädret (som utgör sidor och golv) visar här en av de två skarvarna jag fick göra för att få det att räcka till.

IMG_8347

Väskans rygg är snyggt stilren, en vilsam vit vägg med små glimtar av genomarbetade detaljer på övriga sidor.

IMG_8345

Väskan är hög och djup nog för att rymma minst en pärm storlek A4.

IMG_8341

…och ja, här kommer en bild på framsidan igen. Det är ju trots allt den som kommer synas mest. I ett halvår höll jag på. Designade, broderade, sydde, klippte, flätade, vävde, flätade ännu mer och sydde lite till. Nu funderar jag på lämplig låsmekanism. Får se vad jag kommer på….

Väskan Vita Draken -snart på en medeltidsmarknad nära dig!

Annonser

Read Full Post »

Det började bli kallt ute, så jag tänkte nyttja lite fina spillbitar och sy mig ett par vantar. När jag ändå var på väg att sy  mig ett par vantar kunde jag ju passa på att brodera dem också, och när jag ändå gjorde ett broderi till mig själv kunde jag ju lika gärna passa på att leka lite med färger också. Så gick det när ett snabbt projekt blev utdraget och minst sagt genomarbetat. Jag tog en genväg i designen av motivet -använde ett drakmönster jag jobbat med tidigare och ändrade ett par små detaljer. Broderiet som sådant tog dock sin lilla tid eftersom jag beslutat att arbeta med fler färger än normalt. Det var spännande, färgerna fungerade bra ihop även om jag under vissa delar av processen hade mina tvivel. En färg var mist sagt opassande till två av de andra, och fungerade först när den fjärde och sista färgen applicerades i arbetet. Det var roligt och spännande att se hur färger kan sam- och motarbeta varandra. Ungefär som människor -en grupp personer kan fungera ganska dåligt tills en eller två nya kommer in och skapar balans.

 

Utöver garnet har jag helt och hållet arbetat med spillmaterial, dvs sådant som blivit över från tidigare projekt. Det var väldigt roligt att inse att en av tygbitarna legat i närmare fem år innan den äntligen fick bli något. Som yttertyg använde jag ett grått, diamantkypertvävt ylletyg, som kantning valde jag ett högkvalitativt kläde, som lätt skulle kunna bli ett festplagg i lämplig folkdräkt; till foder använde jag dupionsiden i två olika färger.

Som synes på en av bilderna nedan är ena draken inte centrerad på vantens rygg. Det beror på att jag klantade till det en smula. Jag tänkte nämligen inte på att när det kommer till spillbitar måste en alltid, alltid, alltid kontrollera att det inte gömmer sig något klippt hack från saxen där den nya biten ska skäras ut. Naturligtvis straffade den missen sig ganska rejält -nog fasen var det ett saxklipp på fel ställe som hindrade mig från att klippa ut båda drakarna centrerade. Inte mycket att göra åt -vanten värmer lika bra oavsett vart broderiet sitter, men jag erkänner att det kändes en aning snopet. Men, men -gissa vad jag alltid kommer att ha i åtanke i framtiden!

Min första tanke var som nämnt att göra ett par vantar till mig själv. Det blev inte riktigt så. Resultatet av arbetet är ett par vantar, så långt så väl, det var bara det att jag knappt hann med att lägga upp en bild på vantarna på facebook så var det en person som ville köpa dem! Så istället för att inviga dem idag blev det till att lägga dem på lådan och skicka dem till sina nya ägare istället. Jag hoppas att denne kommer att trivas med dem och få uppleva många glada och vackra stunder tillsammans med dem. Må drakarna beskydda henne! Lika glad för det är jag -nu har jag anledning att designa och sy upp nya vantpar. Vintern är lång och jag kommer att behöva ett nytt par, för även om jag klarar mig på de jag har nu så vet jag hur det går; minst en vante tappas varje vinter. Och jag ser fram emot att få jobba upp ett nytt par, kanske även dessa av spillbitar, med nya broderier och roliga färgkombinationer!

De färdiga vantarna

IMG_8146

Vantarna vrängda ut och in, så att det ljuvligt frasiga sidenfodret syns.

IMG_8140

Read Full Post »

Idag var det dags för broderikurs igen. Det var flera som anmält sig, men i sista stund var det några sjukdomsfall och annat som satte stopp, så det slutade med två elever idag. Men oj vilka peppade elever! Så engagerade, fokuserade och intresserade -de sög i sig minsta lilla information, lekte med olika kvaliteter, testade lyckligt varenda litet stygn jag hann lära ut och jobbade hårt från början till slut. Det var tur att jag förberett några extra stygn ”utifall-att-vi-mot-all-förmodan-skulle-hinna-något-utöver-det-planerade” (tidigare har det varit svårt att hinna med det jag förberett, vilket det lätt blir när det är större grupp eller mindre vana personer). Mina suveräna elever hann jobba sig igenom hela extra-listan utom ett moment, vilket de såg till att hinna lära sig teoretiskt i alla fall så de kommer med all säkerhet att klara det stygnet också. Jag är så stolt över dessa två, och ser med stor spänning fram emot att få se deras kommande broderier! För nog är jag övertygad om att de kommer fortsätta -den iver de visade idag kommer inte bara falna bort efter några dagar, utan jag är övertygad om att dessa två kommer brodera på i stort sett allt de syr framöver. Stort eller litet -något broderi kommer att finnas där.

Högen med broderigarner -i stort sett allt jag samlat på mig som mina elever fritt får arbeta ifrån när de går kurs hos mig. Lite egenfärgat (både växt- och syrafärgat), lite färdigfärgat och kvaliteter i främst ull och silke men även lite bomull. En symfoni av färg!

IMG_8080

Arbetsbordet med garnerna, lite kurslitteratur och inspirationsmaterial i form av saker jag själv broderat tidigare (i bakgrunden syns också hela plagg jag broderat).
IMG_8084

Flitens lampa lyser! Mina elever får arbeta i högkvalitativa ulltyger som bas med endast sin egen fantasi (och klockan) som begränsning. Varje provlapp blir unik!

IMG_8090

Fler kurser i bland annat broderi planeras efter årsskiftet. Det går även att boka in mig som privat kursledare för studiecirklar, föreningar, kompisgäng eller vad det nu kan vara. Jag håller kurser i bland annat historisk handsömnad och yllebroderi, och kan självfallet skräddarsy ihop ett kurspaket som passar just er! Vid intresse, kontakta mig på pinglan.vargtass@gmail.com.

Read Full Post »

Ett synnerligen roligt projekt har nyligen avslutats. Jag har sytt mitt livs allra första par vikingatida pösbyxor, och jag hoppas verkligen att jag får chansen att tillverka flera av dessa fantastiska plagg. Det var lurigt som få simpla plagg är. Tänk att totalt 7 bitar tyg (varav tre var linning plus benslut) kan sätta så mycket griller i huvudet på en! Men efter någon dags betänketid så lyckades jag förstå hur de sabla bitarna skulle sitta ihop med varandra, och sedan var det bara att sy. Som alltid har jag haft god hjälp av min älskade katt och assistent.

 

IMG_7541

 

 

 

Mönstret som jag utgåttfrån är detta, som går att ladda ned gratis från historiska världar. Byxornas bärare har själv förstorat upp mönstret till eget tycke och skurit ut bitarna, så för mig återstod att lura ut hur bitarna ska passa ihop med varandra och sy ihop dem -ett uppdrag så stort som något.
IMG_7538

När jag till slut fattat hur skissen menade såg det ut så här mitt bak. På bilden är sömmarna endast tråcklade, så nästa steg här var att sy de riktiga sömmarna och att därefter fälla sömsmånerna. Inte alls så stort arbete som en kan tro, sömmarna på ett par knäbyxor är tämligen korta, även om mängden tyg naturligtvis försvårar arbetet en aning. Det är ca 3 meter i midjan och en dryg meter i varje ben.


IMG_7560

Det är viktigt att pressa sömmarna noga.

IMG_7589

Veckningen av midjelinningen tog sin lilla tid. Tre försök tog det innan jag fann ett mått på vecken som både var estetiskt tilltalande och gav rätt midjemått.

IMG_7627

Fällning av sömsmånerna i byxbenens nederkant. Som synes är det en annan färg av samma tygkvalitet (jag förmodar att det ”riktiga” tyget inte räckte till, men med tanke på att dessa bitar kommer vara täckta av benlindor så spelar det ju ingen roll vad det är för färg på dem).

IMG_7652

Nederkanten fållas fast mot byxbenen. Som synes har jag rynkat byxbenen istället för att vecka dem. Detta är efter kundens önskemål och personligen tycker jag att det blev en väldigt snygg detalj att föra samman vidden på två olika sätt i samma byxpar.

IMG_7666

De färdiga byxorna, burna av en god vän och viking som fick stå modell innan plagget skickades iväg till sin riktiga ägare. Här syns också tydligt hur det blå tyget inte alls syns eftersom det är dolt av benlindor.

IMG_7682

IMG_7691

IMG_7719

Read Full Post »