Jamen det är väl klart att man ska få feber såhär dagarna före infirandet av det nya året. Tack för den, Murphy! I två dagar höll jag förkylningen stången, men idag tvingades jag kasta in handduken och gå tidigare från jobbet. Vimmelkantig till följd av feber och tjurig till följd av det faktum att jag inte orkade göra något vettigt satte jag mig så fort jag kom hem i soffan och har knappt rest mig därifrån sedan dess.
Med tanke på mitt tillstånd valde jag att avstå från ångorna av textillim och pappersprojektet idag; men yrsel och feber hindrar inte en nörd, så istället tog jag upp mitt mastodontprojekt i form av yllebroderi (undrar om jag någonsin kommer kunna göra något som går snabbt och enkelt). Det påbörjades nån gång i september om jag inte minns fel, och nu har jag kommit ungefär tre fjärdedelar, så med lite tur blir den klar under våren och jag kan njuta av ännu ett avslutat projekt (vilket som vi alla vet innebär att minst två nya kommer sättas igång omedelbart).
Som alltid när jag utför yllebroderi använder jag mig av moragarn, ett tunt och fint garn som går utmärkt att jobba med även i ganska hårt stampad vadmal (som det jag broderar i nu -nålen är ett helskotta att få igenom, men tråden flyter på fint). Det är ett mycket kärt projekt på många sätt, bland annat för att jag här har använt mitt sista röda växtfärgade garn (krapp + koschenille), och sedan i sann historisk anda fortsatt med en liknande nyans (nästan exakt likadan, faktiskt, provfärgning och pyramidblandningar gjorde susen), fast den här gången färgad med syrafärger. Är mycket spänd på att få se om/hur olika de beter sig efter att ha vistats ute i solen ett tag!
Som sällskap har jag haft kostymfilm och min nya favoritserie: Doctor Who. Nörden i mig skäms en smula över det faktum att jag tills för bara ett par veckor sedan inte sett ett enda avsnitt. Idag var jag klar med min andra säsong, och nånting säger mig att jag snabbt kommer påbörja nästa. Det är något med Storbritannien och intressanta serier med charm!
Kulturgotharen 